Bara bilder
Inläggen är som små fönster in i dagen, där bilder och ord tillsammans bär läsaren med på vandringar, upplevelser och stämningar.
Små glimtar av dagens händelser där bilderna får tala först och orden följer som fotsteg i sanden.
Jag försöker ta er med, inte bara visa.
Låta er känna hur marken lutar svagt under våra vandringar,
hur vinden drar i jackärmen,
hur tystnaden ibland är det mest talande av allt.
Varje bild är ett andetag.
Varje text en rörelse, en tanke som sträcker sig ut
och bjuder in till att gå bredvid en stund.
Det är inte bara platser vi passerar,
utan ögonblick som vill stanna kvar.
Ett ljus som faller på ett sätt som bara händer en gång.
En stig som slingrar sig som om den minns oss.
En känsla som inte låter sig fångas helt,
men som ändå vill bli delad.
Så jag skriver.
Jag låter bilderna bära det de kan och låter orden fylla mellanrummen.
Tillsammans blir de en karta över dagen,
en liten resa som vi gör tillsammans,
steg för steg, tanke för tanke.
Tänker vi rätt eller tänker vi fel?
Strävan uppåt och framåt
I Dalénumområdet på Lidingö blandas gammalt och nytt, när jag följer byggnadernas strävan upp mot skyn tänker jag på om förnyelse automatiskt innebär förbättring, jag är inte helt övertygad om detta.
Igår var jag i Köpenhamn och planerade ett framtida stadshus i Kiruna, tänker vi rätt eller tänker vi fel.
Inlagt 2013-05-14 06:56 |
Läst 2155 ggr. |
Permalink



Tack Mikael, där var du lite klurig.
Tack Wolfgang, helt rätt det är vår sak att försöka vara förutseende och bygga för framtiden.
Förnyelse innebär ju en förändring, om det sen är till det bättre eller inte beror ju på ändringens art. Inte givet att all förnyelse är bättre.
//Simon
Tack Simon, här är snarare problemet att vi inte har någonting att förhålla oss till, stadshuset blir den första byggnaden, vi kommer att sätta standard som andra skall förhålla sig till.
Visst är det kul, det är inte varje dag man bygger en ny stad.
-affe
Tack Alf, jag håller med dig till fullo, därför är jag dansk i denna tävling, som i ett flertal andra tävlingar, de är duktiga och vågar.
Kul att du nämner Haglunds pinne, jag var med i inledningsfasen när det var ett höghus, under projektets gång blev byggnaden lägre och lägre till det bara blev en stump, då hoppade vi av. (även där var jag dansk)
Att vi inte riktigt vågar beror till viss del på ekonomi, vi är rädda för att bygga för dyrt och vi har ingen privat sponsring som man har i många andra länder.
Jag tycker i alla fall att vi har blivit modigare och bygger många gånger ganska bra, men det finns undantag.