Bara bilder
Inläggen är som små fönster in i dagen, där bilder och ord tillsammans bär läsaren med på vandringar, upplevelser och stämningar.
Små glimtar av dagens händelser där bilderna får tala först och orden följer som fotsteg i sanden.
Jag försöker ta er med, inte bara visa.
Låta er känna hur marken lutar svagt under våra vandringar,
hur vinden drar i jackärmen,
hur tystnaden ibland är det mest talande av allt.
Varje bild är ett andetag.
Varje text en rörelse, en tanke som sträcker sig ut
och bjuder in till att gå bredvid en stund.
Det är inte bara platser vi passerar,
utan ögonblick som vill stanna kvar.
Ett ljus som faller på ett sätt som bara händer en gång.
En stig som slingrar sig som om den minns oss.
En känsla som inte låter sig fångas helt,
men som ändå vill bli delad.
Så jag skriver.
Jag låter bilderna bära det de kan och låter orden fylla mellanrummen.
Tillsammans blir de en karta över dagen,
en liten resa som vi gör tillsammans,
steg för steg, tanke för tanke.
I natt läste jag den igen
Försök till räddning genom tankeflykt
och överglidningar från dröm till dröm
blev ofta vår metod.
Med ena benet dränkt i känslosvall
det andra med sitt stöd i känslodöd
vi ofta stod.
Jag frågade mig själv men glömde svara.
Jag drömde mig ett liv men glömde vara.
Jag reste alltet rumt men glömde fara -
ty jag satt fånge här i Aniara.
Inlagt 2013-06-24 06:46 |
Läst 3004 ggr. |
Permalink


Tack Anne-Sophie, Aniara är en av de böcker som jag läser om då och då, den försätter mig i en speciell stämning, boken är både vacker och skrämmande.
Tack Wolfgang, Harry Martinssons författarskap var antagligen starkt påverkat av han uppväxt. Som sjuåring ackorderades han ut som sockenbarn och gick under flera år från fosterhem till fosterhem; många av dem rymde han ifrån. Sexton år gammal tog han hyra som jungman på motorseglaren Willy som gick på fraktfart i Nord– och Östersjön, där arbetade han i sju år, tidvis gick han även på luffen.
Ewa
Tack Ewa, Harry Martinsson är en favorit och tänkare, han målar vackert med sitt språk.
Hälsningar Lena
Tack Lena, nattens läsning i samverkan med stunden när jag såg ljuset bryta genom molnen försatte mig i en speciell stämning där jag tyckte att bok och bild blev till ett sammanhang.
/Torbjörn
Tack Torbjörn, det var tragiskt hur de behandlades och slutet för Harry Martinsson var hemskt.
Både Harry Martinsson och Eyvind Johnsson är stora författare och favoriter som kan läsas många gånger, Pär Lagerkvist är kanske min största favorit med att magiskt språk och fingertoppskänsla som ingen annan.