Bara bilder
Inläggen är som små fönster in i dagen, där bilder och ord tillsammans bär läsaren med på vandringar, upplevelser och stämningar.
Små glimtar av dagens händelser där bilderna får tala först och orden följer som fotsteg i sanden.
Jag försöker ta er med, inte bara visa.
Låta er känna hur marken lutar svagt under våra vandringar,
hur vinden drar i jackärmen,
hur tystnaden ibland är det mest talande av allt.
Varje bild är ett andetag.
Varje text en rörelse, en tanke som sträcker sig ut
och bjuder in till att gå bredvid en stund.
Det är inte bara platser vi passerar,
utan ögonblick som vill stanna kvar.
Ett ljus som faller på ett sätt som bara händer en gång.
En stig som slingrar sig som om den minns oss.
En känsla som inte låter sig fångas helt,
men som ändå vill bli delad.
Så jag skriver.
Jag låter bilderna bära det de kan och låter orden fylla mellanrummen.
Tillsammans blir de en karta över dagen,
en liten resa som vi gör tillsammans,
steg för steg, tanke för tanke.
Svealand grått och disigt
Morgonens temperatur, Stockholm plus två grader och molnigt. Man kan bara hålla med morgonens meteorolog, dagen började verkligen grå och disig. Jag längtar efter vårens ljus och liv, värmen som återvänder både till kropp och själ. Trots den gråa morgonen så fick jag en svag känsla av att våren närmar sig, temperaturen kändes mild och det var nästan vindstilla. Fortfarande vilar naturen men dagarna gryr tidigare, redan vid halv sju var det ganska ljust ute, nästan för ljust för att kunna få fram den urbana känsla som konstbelysningen bidrar till.
Inlagt 2014-03-01 08:27 |
Läst 1443 ggr. |
Permalink





Må så gott
/Hans-Åke
Tack Hans-Åke, jämngrått är en bra beskrivning, det är lite kul att försöka få fram någonting även i grå bilder.
Tack Wolfgang, beroende på motiven så blev det mer kontraster i de första två bilderna.
Snyggt!
Ha det så bra!
Tack Heléne, det är inte lätt att få någon spänning i bilderna när allt är jämngrått.
Tack Dan, jag föredrar oftast svartvitt eftersom det ger ett renare intryck där man lättare ser motiven och inte detaljer med lysande färger.
Hälsningar Lena
Tack Lena, det har av flera orsaker blivit glest mellan inläggen, nu känns det som att livet sakta börjar normaliseras. Du har rätt, jag måste nog stiga upp tidigare för att leka vidare med ljuset, fast allt blir nog lättare framöver, när våren kommer och min sambo börjar arbeta igen efter cancerbehandlingen.