Bara bilder
Inläggen är som små fönster in i dagen, där bilder och ord tillsammans bär läsaren med på vandringar, upplevelser och stämningar.
Små glimtar av dagens händelser där bilderna får tala först och orden följer som fotsteg i sanden.
Jag försöker ta er med, inte bara visa.
Låta er känna hur marken lutar svagt under våra vandringar,
hur vinden drar i jackärmen,
hur tystnaden ibland är det mest talande av allt.
Varje bild är ett andetag.
Varje text en rörelse, en tanke som sträcker sig ut
och bjuder in till att gå bredvid en stund.
Det är inte bara platser vi passerar,
utan ögonblick som vill stanna kvar.
Ett ljus som faller på ett sätt som bara händer en gång.
En stig som slingrar sig som om den minns oss.
En känsla som inte låter sig fångas helt,
men som ändå vill bli delad.
Så jag skriver.
Jag låter bilderna bära det de kan och låter orden fylla mellanrummen.
Tillsammans blir de en karta över dagen,
en liten resa som vi gör tillsammans,
steg för steg, tanke för tanke.
På morgonen den nionde februari
Pryssgränd ansluter till Bastugatan i båda ändar, gränden uppkallades efter Stora Pryssan som var en väderkvarn uppe vid nuvarande Cederborgska huset. Arkitekturen profilerades vid återuppbyggnaden efter 1759 års svåra storbrand i Mariakvarteren.
Stillheten som idag råder över dessa kvarter kan missleda våra tankar om det förflutna. Det är frestande för en idylliker att vid en återblick befolka Pryssgränd med små Tant-Brun- Grön-Gredelingummor som odlar krukväxter, dricker kaffe och matar katter. En och annan invånare har väl haft sånt för sig, kan man tänka. Den verkliga aktiviteten här ovan Söder Mälarstrand har emellertid varit mera handfast nyttoverksamhet.
Inlagt 2017-02-09 08:54 |
Läst 818 ggr. |
Permalink


Tack Mats, lite historia är ofta kul.
Med fotohilsen fra Erik.
Tack Erik, det finns en hel del fina miljöer på Södermalm i Stockholm och det bästa är att man är sparsam med ljussättningen.
🙂
Tack Hans-Åke, även garverier fanns där.
Nere på Söder Mälarstrand pågick ständig verksamhet, från Saltsjön kom finska skutor, som slussades genom Nils Ericsons slussportar för att lägga till precis nedanför kvarteret. Det var inga vanliga vedskutor utan fartygen medförde slaktdjur, som stod packade under däck, så tätt stuvade att de inte kunde lägga sig ner. Korna var helt genomlortiga av träck när de hissades upp ur båtens inre och hängande i selar sänktes de ner mot kajen, varefter de föstes de upp till väntande godsfinkor för en sista färd till Enskede Slakthus. Även med båtar från Västerås och Köping kom djurtransporter till samma avlastningsplats, fast under mer acceptabla former.