Bara bilder

Inläggen är som små fönster in i dagen, där bilder och ord tillsammans bär läsaren med på vandringar, upplevelser och stämningar. Små glimtar av dagens händelser där bilderna får tala först och orden följer som fotsteg i sanden. Jag försöker ta er med, inte bara visa. Låta er känna hur marken lutar svagt under våra vandringar, hur vinden drar i jackärmen, hur tystnaden ibland är det mest talande av allt. Varje bild är ett andetag. Varje text en rörelse, en tanke som sträcker sig ut och bjuder in till att gå bredvid en stund. Det är inte bara platser vi passerar, utan ögonblick som vill stanna kvar. Ett ljus som faller på ett sätt som bara händer en gång. En stig som slingrar sig som om den minns oss. En känsla som inte låter sig fångas helt, men som ändå vill bli delad. Så jag skriver. Jag låter bilderna bära det de kan och låter orden fylla mellanrummen. Tillsammans blir de en karta över dagen, en liten resa som vi gör tillsammans, steg för steg, tanke för tanke.

Prästgatan 32 i Gamla stan

Den driftiga och modiga Sophie Sager skrev in sig i Stockholmshistorien då hon i mitten av 1800-talet som ung kvinna anklagade en stallmästare för våldtäktsförsök och misshandel. Hon förde sin egen talan i rätten, där hon även vann målet. Rättegången blev följetong i en Stockholmstidning och hennes ord finns bevarade.
Vid hörnet mellan Kåkbrinken och Prästgatan finns runstenen U 53 inmurad i husgrunden och en kanonpipa i hushörnet. På runstenen står det "Torsten och Frögunn lät resa stenen efter sin son". Frögunn är ett hedniskt kvinnonamn och stenen antas vara från 1000-talet, huggen av en runhuggarmästare från Uppland, den har antagligen kommit hit som byggmaterial. Var den ursprungligen stått vet ingen längre. Kanonpipan placerades här någon gång på 1600-talet som hörnskydd mot de stora vagnar som börjat trafikera de smala gatorna.

Inlagt 2017-02-25 08:45 | Läst 1422 ggr. | Permalink
Intressanta berättelser till bilderna. En f.d. granne, avliden av hög ålder, berättade om min hemtrakt, här runt byn finns en del platser med olika resta stenar. När han var ung, fanns det mycket mer av den varan, sedan tog bönder stenarna och använde dem i grunden till sina lador. Så ett antal stenringar och andra resta stenar är borta. Nämner det eftersom jag kom att tänka på det när du nämnde runstenen i texten.
Svar från Turbo56 2017-02-25 17:38

Tack Stefan, runstenar var antagligen utmärkta för grundläggning.
Igen en fin kombination med text och bild; tack för det!
- hawk
Svar från Turbo56 2017-02-25 17:40

Tack Håkan, jag sökte en lite modernare vinkel på texten idag, då avser jag föken Sophies agerande och mod, inte ens idag 2017 vågar så manga kvinnor göra som hon gjorde.
Riktigt fin bild och gillar dina inlägg med historik bakom bildens innehåll. Riktigt bra!
Svar från Turbo56 2017-02-25 17:42

Tack Mikael, det är mer intressant att fotografera när det finns en historia.
Mycket intressanta berättelser och som vanligt en imponerade bild. Du får alltid till lyktornas sken på ett förträffligt sätt. Jag tror det är optiken du använder...och förstås en duktig fotograf som håller i kameran.
Hälsningar Lena
Svar från Turbo56 2017-02-25 17:54

Tack Lena, jag använder framför allt tiden på dygnet, samt kamerans inställning och försiktig konvertering med Photoshop CC för att ta fram bilderna. Naturlligtvis är utrustningen viktig, just nu använder jag en Fujifilm X-Pro 1 med framför allt ett Fujinon 16/1,4 till nattbilderna, det är en bra kombination.



(Visas ej)

Hur många stjärnor ser du här? * * *
Skriv svaret med bokstäver