Bara bilder

Inläggen är som små fönster in i dagen, där bilder och ord tillsammans bär läsaren med på vandringar, upplevelser och stämningar. Små glimtar av dagens händelser där bilderna får tala först och orden följer som fotsteg i sanden. Jag försöker ta er med, inte bara visa. Låta er känna hur marken lutar svagt under våra vandringar, hur vinden drar i jackärmen, hur tystnaden ibland är det mest talande av allt. Varje bild är ett andetag. Varje text en rörelse, en tanke som sträcker sig ut och bjuder in till att gå bredvid en stund. Det är inte bara platser vi passerar, utan ögonblick som vill stanna kvar. Ett ljus som faller på ett sätt som bara händer en gång. En stig som slingrar sig som om den minns oss. En känsla som inte låter sig fångas helt, men som ändå vill bli delad. Så jag skriver. Jag låter bilderna bära det de kan och låter orden fylla mellanrummen. Tillsammans blir de en karta över dagen, en liten resa som vi gör tillsammans, steg för steg, tanke för tanke.

Strömparterren

Som en smaragd eller ett smycke och lite som en överraskning ligger Strömparterren längst ut på Helgeandsholmen, mitt i Strömmen mellan Stockholms Slott och Kungliga Operan.

Strömparterren är i staden klassad som finpark, mitt i centrala Stockholm men är ändå avskild från trafik och stadsliv. På Strömparterren finns ett café med uteservering och öppna gräsytor, planteringar och en rektangulär damm. Dammen kantas av uppvärmda sittmurar och en bred trappa leder ner till vattnet. Det finns även en pontonbrygga vilken fungerar som både scen och solbrygga. Där finns även två konstverk på platsen, Solfångaren av Carl Milles och Dimman av Gusten Lindberg.

Har du tur kan du träffa Kamratföreningen Sänkhåvfiskarna som har sin tillhörighet vid ena brofästet, även en och annan fritidsfiskare med spö hittar hit.

Från parken kan man även nå entrén till Medeltidsmuseet där man påminns att man på Strömparterren befinner sig mitt i Stockholms historia.

Inlagt 2017-05-11 10:43 | Läst 1308 ggr. | Permalink
Vackert! Ett trevligt ställe att bara sitta och ta det lugnt.. strömmande vatten (för det mesta).. mycket fåglar som flyger förbi.. såg t.o.m. en Gråsäl där för några år sen..
Hälsn!
Svar från Turbo56 2017-05-11 16:24

Tack Jan i min ungdom var det lite mer fart eftersom det låg ett uteställe nedanför bron.
I dag är där lugnt och skönt, en plats för eftertanke.
Sänkhåvsfiskarna! Förr ett sorts landmärke där dom håvade upp nors i stora mängder och ibland fick med annan fisk. Är dom i gång på riktigt nu?
Svar från Turbo56 2017-05-11 16:33

Tack Måns, sänkhåvsfisket är reglerat.
Nors är en liten laxfisk som tidvis uppträder i enorma stim på Strömmen. Den var tidigare en ekonomiskt viktig fisk för håvbåtsfiskarna. Den kan ätas torkad, stekt, rökt eller inlagd. Ett karakteristiskt kännetecken är doften av gurka.
Hur får man då tag på dessa små gurkdoftande firrar? Man använder sänkhåv och fångar Norsen nedströms följande broar Riksbron, Stallbron eller Strömbron eller naturligtvis på Strömparterren. Ett litet aber är att fiske med sänkhåv inte ingår i det fria handredskapsfisket. Dessutom är ALLT fiske förbjudet vid Riksbron och Stallbron 5 meter nedströms f. o. m. 1. juli t.o.m. 31. december.
Måns H 2017-05-11 21:27

Nors luktar väl inte gurka utan nån sorts lite kvalmig lök. Hemma åt vi inte nors pga den lukten.

Hittade en kul länk. Nors var både uppskattad och illa omtyckt. Liksom surströmming.

http://www.geocities.ws/skroenor/nors.html
Svar från Turbo56 2017-05-12 08:10

Det var väldigt varierande åsikter om Norsens smak, jag har (vad jag vet) aldrig ätit Nors och kommer nog inte att göra det efter den texten, om jag inte blir serverad den franska varianten alltså:)

Appropå Fransmän, så ser ibland annorlunda på fisk, en delikatess I våra trakter (utanför Nice) är Stockfisk. Det är Torsk från nordnorge som får torka ute i det fria på enorma träställningar som kallas ”stockar” – därav namnet. Stockfisk har spelat en viktig roll i norsk historia under mer än tusen år, ända sedan den gav deras förfäder välbehövlig näring under deras episka vikingatåg. Stockfisk omnämns i Egil Skallagrimssons saga och även Leif Eriksson sägs ha haft med sig ett förråd av den torkade fisken när han upptäckte Amerika.



(Visas ej)

Hur mycket är tolv minus två?
Skriv svaret med bokstäver