Bara bilder

Niemisel och tankar för dagen

Genom åren har jag fått höra många historier om människor i byn Niemisel, en person som jag har har hört om är taxiägaren Rikard Vikström.

Vikström föddes i Gunnarsdjupträsk den 6 april 1896, men flyttade som liten till Överstbyn med sina föräldrar. Sedan han slutat skolan fick han börja med att hjälpa till i jordbruket och på vintern i skogsarbete, med avbrott för någon bäckflottning.

När han var 27 år fann han för gott att lämna hemmet och flyttade till Niemisel, där han inköpte en fastighet i backen ovanför Konsum. Det var en trevåningsbyggnad med telefonväxel på 3:e våningen och bostäder på övriga. Han hade redan skaffat sig körkort och meningen med flyttningen var att öppna taxirörelse, något som också Länsstyrelsen beviljade.

1924 flyttade han till Korpilombolo och startade där en taxirörelse. Där fick han vara med om det mesta, berättade han. Många var mystiska skjutsbeställningar. Ibland fick han en beställning, som sa att han ett visst klockslag skulle finnas på en viss plats. Givetvis gällde det smuggling, kommenterade Vikström. I Korpilombolo träffade han flicka som han senare gifte sig med, hennes namn var Nanna Henriksson.

I augusti 1925 återvände Rikard till Niemisel och började med taxirörelse och postbefordran med bil till Råneå.

Postbefordran med personbil på vintern med hästplogad väg beredde många problem, särskilt som det ofta snöade. Den hästplogade vägen blev närmast som ett flatbottnat dike allt eftersom snön kom. Ibland var den helt igendriven av snö, och då blev man fast på vägen. Rikard var då tvungen att överlåta postbefordran till Robert Vikström och Mauritz Nilsson, som under vintern befordrade posten till Råneå med häst. Vikstöm var dock inte tillfredställd med denna lösning, utan han ville ha postbefordran hela året. Han smidde planer under vintern, och till sist gick han till verket. Han for till Lassbyn för att träffa Forsmästare Persson och begärde att få köpa två grövre björkklubbar från avverkningen, som Munksund AB höll på med.

Det fick han, men Forsmästaren undrade vad Vikstöm skulle ha dessa björkklubbar till. Vikstöm svarade: -"Ja, om Forsmästaren icke talar om för någon kan jag avslöja detta". Forsmästaren lovade hålla tyst. -"Jag skall tillverka två medar av dessa att sätta under framhjulen på T-forden under vinterkörning för att kunna transportera posten hela året".

Inlagt 2017-06-03 07:10 | Läst 1454 ggr. | Permalink

2017-06-03 08:28 Bjarne

En driven man med idéer den där Rikard! Vilken historia! Fin bild, ser ut som vårflod eftersom några träd står i vattnet. Motljus är tacksamt.
Hälsningar, Bjarne

Svar från Turbo56 2017-06-03 09:23

Tack Bjarne, det är utsikt från mina föräldrars lantställe i Niemisel, bilden tog jag i 05:35 i morse, den visar utsikten från köket över Råneå älv.
Det är fortfarande vårflod i älven, vattnet kan stiga 3 meter när snösmältningen är som intensivast, nu är nivån på väg ner.
Visst är det kul med historier från förr.

2017-06-03 10:49 ehrsa

Väldigt vacker bild! Förstår att du dragit dig dit, blir väl lite som vår igen när man åker norrut.. Kul historia dessutom!
Hälsn!

Svar från Turbo56 2017-06-03 12:11

Tack Jan, det är verkligen vår igen, björkarna har musöron och vårens ljusa grönska är på väg.

2017-06-03 11:00 präntare

Trevlig, intressant, kul historia du berättar. En vacker landskapsbild i motljus, fin teckning med tanke på att du tagit med hela ljuskällan solen, snyggt.
😀

Svar från Turbo56 2017-06-03 12:25

Tack Hans-åke, jag har en svaghet för motljus och har tagit många bilder i rak motsol.
Det är lite härligt att få uppleva våren ännu en gång.