Bara bilder
Inläggen är som små fönster in i dagen, där bilder och ord tillsammans bär läsaren med på vandringar, upplevelser och stämningar.
Små glimtar av dagens händelser där bilderna får tala först och orden följer som fotsteg i sanden.
Jag försöker ta er med, inte bara visa.
Låta er känna hur marken lutar svagt under våra vandringar,
hur vinden drar i jackärmen,
hur tystnaden ibland är det mest talande av allt.
Varje bild är ett andetag.
Varje text en rörelse, en tanke som sträcker sig ut
och bjuder in till att gå bredvid en stund.
Det är inte bara platser vi passerar,
utan ögonblick som vill stanna kvar.
Ett ljus som faller på ett sätt som bara händer en gång.
En stig som slingrar sig som om den minns oss.
En känsla som inte låter sig fångas helt,
men som ändå vill bli delad.
Så jag skriver.
Jag låter bilderna bära det de kan och låter orden fylla mellanrummen.
Tillsammans blir de en karta över dagen,
en liten resa som vi gör tillsammans,
steg för steg, tanke för tanke.
Vid fönstret
Jag vaknade tidigt och steg upp för att titta på havet, solens första strålar lyste svagt på en kobbe. Lite yrvaken greppade jag kameran och gick ut i den svala fuktiga höstmorgonen. Jag gick in i den gamla jaktstugan och blev stående innanför fönstret där Bruno Liljefors, Anders Zorn och Torsten Kreuger brukade sitta.
Inlagt 2017-10-14 07:44 |
Läst 2480 ggr. |
Permalink


Tack Björn, ljuset är vackert där i hörnet.
Hälsningar Lena
Tack Lena, Bullerön är värd ett besök, man känner verkligen historien.
Som du antagligen redan vet så gillar jag motljus, det ger en speciell känsla.
Vem skulle inte bli inspirerad av att få sitta här.
ing-marie
Tack Ing-Marie, gamla trähus ger atmorfär och det är vackert när ljuset spelar i träet.