Bara bilder

Längs havet och genom skogen

Vår morgonvandring längs havet och genom skogen är inte bara en rörelse genom landskap, det är en resa inom dig själv, en stilla påminnelse om naturens skönhet och vår egen plats i den.
Havet vilar fortfarande och dess yta speglar himlens pastelltoner, de stilla vågorna viskar hemligheter från djupet, och vinden bär med sig berättelser som endast morgonen känner.
Färden leder vidare, in genom skogen mot Kottlasjön, där lövens sprakande grönska omfamnar världen. Här och där glimtar daggdroppar som kristaller i det tidiga ljuset. Fåglarnas sång – deras oändliga symfoni – fyller luften, en hymn till solens uppgång och livets eviga rörelse. Varje träd, varje sten, bär minnen av andra morgnar, andra vandringar, och tiden tycks stanna i denna fridfulla stund.
Skogen känns som en vän, gammal och vis, som viskar ord av tröst och styrka till alla förbipasserande. Stigen slingrar sig fram, ibland dold av grenverk, ibland lysande klar, som om den vill visa att livet också är en resa av oväntade svängar.
*
Ha en fin söndag.

2025-06-15 21:05   Bjarne

Din text är så poetisk och härlig! Sedan kommer en mängd härliga bilder av växter och vatten - och söta hunden förstås!
Hälsningar, Bjarne

Svar från Turbo56 2025-06-17 20:32

Tack Bjarne.
I barndomens sommrar var världen en oändlig lekplats, där gräsets mjuka strån blev vår scen och himlens blå skiftningar vårt tak. Solen log mot våra ansikten, dess gyllene strålar målade vår hud med löften om eviga dagar.
Med en boll, en pinne, eller bara fantasin som verktyg skapade vi magiska världar. Vi var riddare, prinsessor, upptäcktsresande, allt på samma gång. Dagarna var oändliga, men ändå försvann de som sand mellan fingrarna, lämnande endast minnen att bära med oss.
*
Ha en fin Midsommarvecka.