Bara bilder
Inläggen är som små fönster in i dagen, där bilder och ord tillsammans bär läsaren med på vandringar, upplevelser och stämningar.
Små glimtar av dagens händelser där bilderna får tala först och orden följer som fotsteg i sanden.
Jag försöker ta er med, inte bara visa.
Låta er känna hur marken lutar svagt under våra vandringar,
hur vinden drar i jackärmen,
hur tystnaden ibland är det mest talande av allt.
Varje bild är ett andetag.
Varje text en rörelse, en tanke som sträcker sig ut
och bjuder in till att gå bredvid en stund.
Det är inte bara platser vi passerar,
utan ögonblick som vill stanna kvar.
Ett ljus som faller på ett sätt som bara händer en gång.
En stig som slingrar sig som om den minns oss.
En känsla som inte låter sig fångas helt,
men som ändå vill bli delad.
Så jag skriver.
Jag låter bilderna bära det de kan och låter orden fylla mellanrummen.
Tillsammans blir de en karta över dagen,
en liten resa som vi gör tillsammans,
steg för steg, tanke för tanke.
Vandring längs havet i Skanör
På avstånd syns Skanörs hamn, de färgglada bodarna, fiskebåtar som vilar i morgonljuset. Här möts människor från när och fjärran, delar historier om nattens fiske, om stormar och solskensdagar, om glädjen i att vara nära havet. Den lilla fyren vakar troget vid strandens kant, dess röda och vita färger en vänlig hälsning till den som vandrar längs havet i gryningen.
Här, där landets yttersta spets möter havet, känner jag mig del av något större. Vinden bär med sig röster från havet, gamla sagor om skepp och sjömän, om kärlek och förlust, om styrka och försoning. Jag tänker på alla de som vandrat här före mig, som funnit tröst i vågornas sång och mod i horisontens oändlighet.
Inlagt 2025-08-25 00:02 |
Läst 379 ggr. |
Permalink











/B
Tack Bengt, visst är det vackert och här hade jag lite tur med att det inte var så mycket folk på stranden.
Sverige är vackert.