Bara bilder

När solen stiger över havet

Morgonen vilar tung och mjuk, inlindad i dimmans viskande sjal. Havet ligger där, outgrundligt och tyst, endast ett svagt sus från vågorna som sköljer över stenarna kan höras.

Dimman dansar i slöjor över vattenytan, döljer och avslöjar i samma andetag.

Varje steg för oss närmare dagen, där allt är silverskimmer och förväntan.

Solen stiger långsamt, den bryter igenom dimridån, dröjer i dropparna på gräset, färgar världen varm och gyllene.

Plötsligt är allt förändrat: havet glittrar som om någon strött juveler över vågorna, dimman drar sig undan, och dagen föds på nytt.

Vi stannar till, andas in den svala, sältade luften och känner hur världen öppnar sig.

Morgonens stillhet, havets löfte, solens första smekning mot hud och nos—allt samlas i denna stund av tyst förundran, där våra hjärtan slår i takt med vågorna och dagen ännu är möjlig.

2025-09-07 10:01   Wolfgang

Stämningsfulla bilder och fin hund! Mvh Wolfgang

Svar från Turbo56 2025-09-07 11:06

Tack Wolfgang, det är någonting speciellt med en dimmig höstmorgon.
Skönheten bor i det dolda, i slöjan över mark och vatten, där varje ögonblick bjuder in till att stanna upp – att varsamt betrakta och undra vad som finns bortom nästa slöja.
Ha en fin söndag.