Bara bilder

Inläggen är som små fönster in i dagen, där bilder och ord tillsammans bär läsaren med på vandringar, upplevelser och stämningar. Små glimtar av dagens händelser där bilderna får tala först och orden följer som fotsteg i sanden. Jag försöker ta er med, inte bara visa. Låta er känna hur marken lutar svagt under våra vandringar, hur vinden drar i jackärmen, hur tystnaden ibland är det mest talande av allt. Varje bild är ett andetag. Varje text en rörelse, en tanke som sträcker sig ut och bjuder in till att gå bredvid en stund. Det är inte bara platser vi passerar, utan ögonblick som vill stanna kvar. Ett ljus som faller på ett sätt som bara händer en gång. En stig som slingrar sig som om den minns oss. En känsla som inte låter sig fångas helt, men som ändå vill bli delad. Så jag skriver. Jag låter bilderna bära det de kan och låter orden fylla mellanrummen. Tillsammans blir de en karta över dagen, en liten resa som vi gör tillsammans, steg för steg, tanke för tanke.

Söndagen

Söndagen sträcker ut sina armar, bjuder in till stillhet, men också till nya tankar och nya steg.
Morgonens ljus ligger mjukt över träden och skogen, inte längre högsommarens brännande guld, men, luften bär fortfarande på en sista värme.
Det är en tid då man kan gå långsamt, låta skorna följa lövens första fallande dans.

Inlagt 2025-09-21 18:33 | Läst 362 ggr. | Permalink
Hej Stefan.
Jag tycker du borde överväga att skriva några dikter och samla dem för en eventuell publikation. Jag menar det på största allvar. I din fina serie här gillar jag nummer 1 och 4 mest. Med många vänliga hälsningar från Erik.
Svar från Turbo56 2025-09-21 21:27

Tack Erik, texten är mest lösryckta tankar för att det skall vara lättare för er att följa med oss på våra promenader och ser det som vi ser och känna det som vi känner.
Ha en fortsatt fin kväll.
Söndag är den där dagen då man ska fixa allt inför en ny arbetsvecka, men det kanske inte gäller för dej numera? Jag önskar att jag kunde njuta lika mycket i stunden som du och Freja verkar göra.
Hälsningar Lena
Svar från Turbo56 2025-09-21 22:32

Tack Lena, varje kväll loggar jag in på jobbdatorn och kollar morgondagens kalender, så även idag.
Eftersom arbetet till största delen består av möten och mina arbetsgrupper är lokaliserade i olika delar av landet och andra länder, så blir det mest Teams-möten och för detta har jag skapat en perfekt digital arbetsplats hemma med dubbla 27" Eizo-skärmar, en puck på bordet, en bra 4K videokamera och två rejäla ringbelysningar.
Varje morgon väcker Freja mig för att vi skall hinna med en 5 km morgonpromenad innan arbetsdagen börjar, det är lyx med en riktigt analog väckare.
Ha en fortsatt fin kväll och en fin vecka.
Det är skönt att vandra långsamt i vackra omgvivningar och det har du sannerligen här. Mycket njutbart!
Hälsningar, Bjarne
Svar från Turbo56 2025-09-22 16:19

Tack Bjarne, det är härligt att faktiskt ha så mycket natur så nära Stockholm.
Ha en fin dag.
Syns i bilderna att första hösten börjat dra in över landet. Härlig miljö i den sista, liten höstberättelse i den första.
Svar från Turbo56 2025-09-22 16:23

Tack Stefan, idag känner man verkligen att den är på väg, temperaturen sjönk 10 grader under natten.
Jag har en viss svaghet för vissnade löv, deras färger är inte ett farväl utan ett fyrverkeri, en sista dans innan jorden tar emot dem. Det finns inget sorgligt i deras vissnande – bara en påminnelse om att varje slut bär fröet till en början.
Ha en fin eftermiddag.
Så vackert du fångar söndagens själ, Stefan – den där blandningen av stillhet och eftertanke som bara naturen kan bjuda på. Ljuset över träden, de första fallande löven, och så Freja… vilken fin följeslagare hon är! Bilden där hon blickar ut över landskapet är så mjuk och närvarande – som om hon själv är en del av skogens rytm.

Jag tycker om hur du låter texten följa promenaden, som om vi får gå med er en stund. Det är något rofyllt i det, och samtidigt inspirerande. Tack för att du delar med dig – både av tankarna och de vackra bilderna.
Svar från Turbo56 2025-09-22 16:34

Tack Margareta, texten är som du har uppmärksammat ett sätt för mig att försöka göra det lättare för er att följa med oss på våra morgonpromenad.
Nu ser vi fram emot att marken täcks av guld, med ett löfte, att nästa vår spirar ur just denna vila. Höstlövens stilla fall är inte ett avslut, utan naturens andetag mellan inandning och utandning, en paus fylld av skönhet och förväntan.
Ha en fin Måndag.



(Visas ej)

Hur mycket är tre plus två?
Skriv svaret med bokstäver