Bara bilder

Inläggen är som små fönster in i dagen, där bilder och ord tillsammans bär läsaren med på vandringar, upplevelser och stämningar. Små glimtar av dagens händelser där bilderna får tala först och orden följer som fotsteg i sanden. Jag försöker ta er med, inte bara visa. Låta er känna hur marken lutar svagt under våra vandringar, hur vinden drar i jackärmen, hur tystnaden ibland är det mest talande av allt. Varje bild är ett andetag. Varje text en rörelse, en tanke som sträcker sig ut och bjuder in till att gå bredvid en stund. Det är inte bara platser vi passerar, utan ögonblick som vill stanna kvar. Ett ljus som faller på ett sätt som bara händer en gång. En stig som slingrar sig som om den minns oss. En känsla som inte låter sig fångas helt, men som ändå vill bli delad. Så jag skriver. Jag låter bilderna bära det de kan och låter orden fylla mellanrummen. Tillsammans blir de en karta över dagen, en liten resa som vi gör tillsammans, steg för steg, tanke för tanke.

Långsamt förändras mörkret

Morgonens mörker ligger kvar som ett sista andetag av natt.

Lukten av frost och fuktigt löv följer varje rörelse.
Det är en lukt som påminner om något bortlagt, en tidig barndomsmorgon, en kall hand i en varm vante, en resa som ännu inte börjat.

Molnen hänger lågt, tunga av tystnad, och i dem finns en stilla tröst, världen är som den skall vara, om än för en stund utan färger.

Inlagt 2025-11-23 11:13 | Läst 265 ggr. | Permalink
Så fint ljus i ffa första och sista bilderna. Blir mättade behagliga färger i mulet väder.
Svar från Turbo56 2025-11-23 22:40

Tack Stefan, molnen hänger lågt, tunga av tystnad, och i dem finns en stilla tröst, världen är som den ska, om än för en stund utan färger.
Ha en fin vecka.
Fina bilder och text.
/Affe
Svar från Turbo56 2025-11-23 22:41

Tack, novembermorgonens mörker är inte bara kyla och skugga, det är en tid där allt får vara ofärdigt, men ändå tillräckligt.
God natt och ha en fin måndag.



(Visas ej)

Vad heter Disneyfiguren Kalle A*** i efternamn?