Gryning i pastell
Gryningen vaknar långsamt, som om världen fortfarande drömmer.
Himlen öppnar sig i mjuka nyanser — puderrosa, lavendel, blekt aprikos och färgerna smälter in i varandra utan att skynda, som om tiden för en stund inte har någon riktning.
Luften är sval, stilla, nästan genomskinlig.
Och solen stiger — blygsam först, triumferande sedan — stiger upp, tar plats.
Pastellen bleknar, men den försvinner inte helt.
Inlagt 2025-11-27 20:00 |
Läst 253 ggr. |
Permalink






Hälsningar Bjarne
Tack Bjarne, trädet ligger där som ett naturens konstverk.
Det är lätt att fångas av gryningsljuset som sträcker sig försiktigt över horisonten, trevande, som ett löfte.
Det är färgernas ögonblick, där själen får vila i det som ännu inte är men snart ska bli.
*
Idag är det grått igen.
Ha en fin fredag.
tycks fråga
vad tyckte du om husses bilder och text?
spännande med just pastellen
och
hur den försvagas och ligger kvar
lugnt, igenkännbart vackert
hälsa det
/inger
Tack Inger, gryninsljuset sträcker sig försiktigt över horisonten, trevande, som ett löfte som ännu inte vågar uttalas högt, det är färgernas ögonblick.
*
Freja vet vad en bild är värd, det säger hennes blick.
Ha en fin helg.
tack detsamma