Snön dämpar alla ljud.

När vi går stigen genom skogen gör vi dagens första avtryck i det orörda vita.
Stegen knarrar lågt, som om marken själv viskar att vi är här. Andedräkten hänger kvar mellan träden, tiden saktar in.
Med varje fotsteg vaknar världen försiktigt, och dagen kan börja.
*
Vi önskar er en fin söndag.

Inlagt 2026-01-04 13:33 | Läst 160 ggr. | Permalink
Absolut visst är det så snön har dämpat alla ljuden, det är skönt på något sätt och vackert blir det, fina vinterbilder du bjuder på här.
Svar från Turbo56 2026-01-04 16:48

Tack Morgan.
Morgonen efter snöfallet är världen ny, som om någon varsamt suddat ut gårdagens konturer och ritat dem igen med en mjukare hand. Ljuset kommer inte bara från himlen; det stiger ur marken, ur taken, ur varje liten kristall som fångat nattens kyla och nu håller den som ett minne.

Det är ett ljus som inte bråkar. Det rör sig långsamt över landskapet, trevande, nästan blygt, som om det själv förundras över vad som hänt. Träden står stilla, tyngda av sin vita dräkt, och när ljuset når dem glimmar grenarna som om de bar smycken av glas. Allt som var hårt har blivit mjukt, allt som var mörkt har fått en kant av silver.

Ha en fortsatt fin dag.
men åh. jag fastnade direkt för framför allt bild 3, men också nr 4. SÅ vackert. 🙏
Svar från Turbo56 2026-01-04 16:46

Tack Malinka, kul attt du gillar bilderna och visst är vintern vacker.
Det var vår tidiga morgonpromenad och ljuset hade inte riktigt kommit endast löftet om dagen.
Ha en fortsatt fin söndag.
Orört och utan spår..snygga bilder..
HaD/Gunte..
Svar från Turbo56 2026-01-05 17:20

Tack Gunte.
När foten sjunker ner ger snön efter med ett mjukt motstånd, här har ingen gått före.
Det finns inget facit, inga spår att följa, bara en riktning som långsamt uppstår.
Att gå först är inte att erövra, det är att bära ansvar för varje steg, att veta att spåret snart fylls igen men att ögonblicket, när snön gav vika, var helt och hållet mitt.
Ha en fin kväll.
Det är vackert med nysnö och det ger precis den tysta känslan som du beskriver. Idag fastnar jag mest för första bilden. Trädet har vackra former som förstärks av snön på stammar och grenar.
Ha en bra dag!
Bjarne
Svar från Turbo56 2026-01-05 17:14

Tack Bjarne, det är någonting speciellt med krokiga och knotiga träd.

Här har snön lagt sig mot trädet och gör dess inre logik synlig.
Där barken annars bär årens slitna dunkel, pressar nu vitan fram linjerna, stammen blir ett konstverk med tydliga ådror, grenarnas förgreningar framträder som ett noggrant ritat system av beslut och avvikelser.

Ha en fin måndag.
Det täcker landskapet så mjukt och försiktigt, dekorerar världen runt betraktaren, utan avgifter, eller gifter. Bilderna med vit snö mot blåsvart vatten har jag alltid fastnat för, så vackert, så kallt.
Svar från Turbo56 2026-01-05 17:25

Tack Stefan, den nya snön ligger som ett löfte över marken, vit och ljudlös, ännu oskriven. Den dämpar ljud, rundar av kanter, låtsas att allt är helt.
Intill stranden rör sig vattnet, svart och lite rastlöst, oförmöget att vila.
Det speglar inget ljus utan slukar det, bär på minnen av djup och rörelse som snön inte vill kännas vid.

Ha en fortsatt fin måndag.



(Visas ej)

Hur många stjärnor ser du här? * * *
Skriv svaret med bokstäver