Morgonpromenaden började i blått.
Himlen var tunn och klar, ljuset vilade lätt över skogen och havet.
Våra steg föll mjukt mot marken och allt kändes möjligt i den där sköra timmen när världen ännu inte hade bestämt sig.
Men medan vi gick drog något långsamt förbi ovanför oss, molnens kanter suddades ut, det blå bleknade och färgen i luften ändrades nästan omärkligt.
Som en tanke som skiftar riktning utan att man märker exakt när.
Ljuset blev plattare, skuggorna gav upp och morgonen tappade sin glans utan protest.
När promenaden tog slut var himlen grå, inte hotfull, bara stängd.
Som ett lock som lagts på dagen, vi stannade upp ett ögonblick och såg hur färgerna hade dragit sig tillbaka, hur världen blivit mer dämpad, mer inåtvänd, men trots det fortsätter allt som vanligt, stegen, andetagen och tiden fast under ett annat ljus än det som först mötte oss.
*
Nu är det sen kväll och vi säger god natt.







Tack Rolf, himlen förändrades väldigt fort, den gick från blått till grått på mindre än en timme.
Ha en fin fredag.
Hälsningar Lena
Tack Lena, jag håller med, en molnhimmel ger liv och kan vara betydligt mer intressant är en blå himmel som på bilder kan uppfattas platt.
Molnen kan skapa djup i bilden samtidigt som de ger struktur åt himlen.
Molnen fungerar även som naturliga diffusorer eller reflektorer, som ibland kan förvandla en enkel scen till något storslaget.
*
Idag upplevde vit årets hittills vackraste morgon här på Lidingö, om bilderna blev bra får vi se i nästa inlägg.
Ha en fin fredag.
Hälsningar Jörgen
Tack Jörgen, även fast en spektakulär molnhimmel blir bra på bild så föredrar jag sol och blå himmel, det har varit grått en lång period och jag njuter av solen.
Ha en fin kväll.
Mycket vacker himmel med de ljuvligt varmfärgade inslagen i det köldblå, som får det att se ännu kallare ut.