Bara bilder
Inläggen är som små fönster in i dagen, där bilder och ord tillsammans bär läsaren med på vandringar, upplevelser och stämningar.
Små glimtar av dagens händelser där bilderna får tala först och orden följer som fotsteg i sanden.
Jag försöker ta er med, inte bara visa.
Låta er känna hur marken lutar svagt under våra vandringar,
hur vinden drar i jackärmen,
hur tystnaden ibland är det mest talande av allt.
Varje bild är ett andetag.
Varje text en rörelse, en tanke som sträcker sig ut
och bjuder in till att gå bredvid en stund.
Det är inte bara platser vi passerar,
utan ögonblick som vill stanna kvar.
Ett ljus som faller på ett sätt som bara händer en gång.
En stig som slingrar sig som om den minns oss.
En känsla som inte låter sig fångas helt,
men som ändå vill bli delad.
Så jag skriver.
Jag låter bilderna bära det de kan och låter orden fylla mellanrummen.
Tillsammans blir de en karta över dagen,
en liten resa som vi gör tillsammans,
steg för steg, tanke för tanke.
Sommartid
Det låter bra, och Freja verkade ju helt nöjd med att få frukost en timme tidigare, som om hennes egen inre klocka alltid legat lite före vår.
Morgonen själv var däremot inte riktigt med på noterna.
Kylan ligger envist kvar, som om vintern inte riktigt förstått att den blivit avbytt.
Solen lyser klar och bestämd och det räcker för att dagen skall kännas som en försiktig vinkning åt det som väntar.
En påminnelse om att värmen är på väg, även om våren tar små steg i taget.
Inlagt 2026-03-29 12:27 |
Läst 208 ggr. |
Permalink






Ha en fin söndagkväll!
Bjarne
Tack Bjarne, det var en kall morgon då luften fortfarande bar spår av nattens kyla, som om vintern höll kvar fingertopparna i barken och vägrade släppa taget.
Men solen lyste, klar och bestämd och det var nog för att dagen skulle öppna sig en aning.
Ett löfte om att värmen snart följer efter, även om den ännu tveka.
Grenen, i brist på tydliga vårtecken söker jag efter intressanta detaljer i naturen, sådana som man lätt missar om man inte stannar upp, som grenen, till exempel — hur ljuset fastnar i barkens mönster, den gröna mossan som lyser varmt och hur en nästan osynlig antydan till liv gömmer sig där.
Det är i de små sakerna världen öppnar sig som mest.
Vi hoppas att värmen kommer snart.
Stefan
Hälsningar Lena
Tack Lena, Freja tog den tidigare frukosten med den självklara elegans som bara djur verkar ha, frukost en timme tidigare och världen var genast i ordning för hennes del.
För oss andra var morgonen fortfarande lite för kylig för att kännas som den där mjuka övergången vi längtar efter.
Stefan
Tack Stefan, Freja är ju orsaken till alla tidiga morgonpromenader och då är hon värd en bild om dagen.
Jag älskar hennes närvaro när jag skall ta bilder, tänk om det vore lika lätt att fotografera människor.