Bara bilder
Vårens första färger
Det är som om världen tänds inifrån.
Färgerna ligger först försiktigt längs stigarna, ett stråk av späda gröna toner, ett stänk av gult som om solen själv tappat några droppar på marken.
När vi går känns det som att varje steg väcker något, knoppar som brister i tystnad, ljus som spiller över grenar, en vind som bär doften av allt som just börjat.
Vårens färger följer oss, inte som en kuliss utan som en rörelse.
De lyfter promenaden, gör den lättare, nästan svävande.
Det är som att gå genom en värld som precis kommit ihåg hur den ska vara, levande, mjuk, skimrande, och i det där skiftande ljuset, mellan fågelsång och nyvakna blad, känns det som om något i oss också öppnar sig, långsamt men med en självklarhet som bara våren kan ge.
*
Det är vår.







Hälsningar Lena
Tack Lena, det är i det lilla som tiden visar sitt ansikte.
När allt skiftar snabbt blir en ensam knopp, en droppe på ett grässtrå eller ett blad som just släpper sitt grepp om grenen till en karta över förändring, ett ögonblick där förflutet och framtid möts.
De små detaljerna är som andningspauser i en värld som rusar.
De gör så att jag saktar ner för att hinna se förändringarna innan de försvinner.
Ha en fin vecka
Stefan