Bara bilder
Inläggen är som små fönster in i dagen, där bilder och ord tillsammans bär läsaren med på vandringar, upplevelser och stämningar.
Små glimtar av dagens händelser där bilderna får tala först och orden följer som fotsteg i sanden.
Jag försöker ta er med, inte bara visa.
Låta er känna hur marken lutar svagt under våra vandringar,
hur vinden drar i jackärmen,
hur tystnaden ibland är det mest talande av allt.
Varje bild är ett andetag.
Varje text en rörelse, en tanke som sträcker sig ut
och bjuder in till att gå bredvid en stund.
Det är inte bara platser vi passerar,
utan ögonblick som vill stanna kvar.
Ett ljus som faller på ett sätt som bara händer en gång.
En stig som slingrar sig som om den minns oss.
En känsla som inte låter sig fångas helt,
men som ändå vill bli delad.
Så jag skriver.
Jag låter bilderna bära det de kan och låter orden fylla mellanrummen.
Tillsammans blir de en karta över dagen,
en liten resa som vi gör tillsammans,
steg för steg, tanke för tanke.
Vädrets makt
Att man påverkas av vädret är en sanning, i morse när jag gav mig iväg med kameran så var jag helt förutsättningslös, vad hittar man på en grå och regnig dag? Det slutade med att jag hamnade vid Atlasmuren som inte är en av stadens vackraste platser fast å andra sidan så passade platsen kanske vädret. Egentligen hade jag tänkt göra dessa bilder i färg, men även där tog vädret överhand.
Först en bild mot Kungsholmen över spåren och kanalen
Vem eller vad som bor under St: Eriksbron vill man kanske inte veta
Inlagt 2012-06-30 08:37 |
Läst 3678 ggr. |
Permalink

